Skämt åsido. Idag slog i alla fall en 18-årig särskoleelev sig ned bredvid mig i bussen. Och på de 45 minutrarna det tar att med buss förflytta sig mellan Skellefteå och Lövånger berättade han kort och gott sin livshistoria. Efter tre timmars bussresa är jag otroligt tacksam över att någon kommer och håller låda. Jag är definitivt inte det minsta less. Eller så är jag det. Men jag är också väldigt vänlig och snäll.
Jag vet inte vad det är. Varför vill folk så gärna öppna upp sina hjärtan för mig på bussen? Min favorit hittills är ändå Rut, 85år ♥
0