Dirty Pretty Things - Rut, 85år

I torsdags när jag åkte med bussen från Luleå till Skellefteå klev det på en dam i Piteå. Jag satt på bussens nedre plan och hade tagit av mig skorna och kurat ihop mig för att jag frös så innerligt. Hon frågade om det fanns någon plats ledig. Alla som satt där satt var för sig men jag var den enda som svarade att visst gjorde de det. Jag makade ihop mig mer och flyttade min väska. Hon sa att det var lugnt att jag hade fötterna mot henne eller på hennes ben. Jag sa att det inte var någon fara, satt bara så för att jag frös. Sedan tog hon tag i mina händer och skulle värma dem. Hon berättade att hon var barnalös och aldrig haft någon flicka att hålla i handen.

Lite senare sa hon att hennes man dog då han var 54år och att hon hittade honom i farstun. När hon släppt den bomben kunde hon lika gärna berätta hela sitt liv. Och det gjorde hon. Jag kan allt om tant Ruts tuffa liv nu. Förlorade sin mor när hon var ett och har varit fosterhemsplacerad, fått klara sig mer eller mindre själv sedan hon var tolv. Jobbat som bondpiga och klättrat sig uppåt. Hon tyckte att jag var gullig och innan vi "skiljdes åt" som hon uttryckte sig önskade hon mig all lycka i mitt liv.

Underligt det där, hur mycket man kan få ta del av en människas liv på en bussresa mellan Piteå och Skellefteå.